100 år?

Jag har som sagt haft det lite lugnt med kusarna ett tag och det positiva med det var ju bland annat att min kropp och själ skulle få lite rekreation också.   
Men på något konstigt vis verkar det som om ju lugnare jag tagit det desto mer ont gör det överallt!?

Efter ca en och en halv vecka med lågt tempo och inte mycket fysisk ansträngning (i mitt vanliga mått mätt) kan jag plötsligt knappt ta mig ur sängen på morgonen. Det knarrar och knakar när jag rör mig, benhinnorna värker, jag har "träningsvärk" i låren, magen och rumpan. Mina knän värker, axeln ömmar och höften får kramp. Men Hallå!!!

Det är ju livsfarligt att varva ner!

Nu är ivf vilan slut och troligtvis (och förhoppningsvis) alla krämpor också!

Jag var och hälsade på stona på betet häomdagen och fick några mysbilder på mig och Märta. Hon är verkligen kärvänlig och har alltid tid för gos =)



                                                                                                               
Efter en månad på bete verkar Märta ha mindre behov av en kam än jag  ;)
 
Efter Zigges skotapparorgie snickrade jag tillslut ihop en sko till honom själv så att jag kunnat rida några dagar. Hade tur och kunde komma i väg på träning i går och det var riktigt roligt =)
Förutom störtdyket i Finspång på söndagen så har det faktiskt gått framåt för varje vecka under en månads tid. Jag börjar bitvis känna igen den Zigge jag hade i höstas och även om han i bland totalt tappar förtroendet för bettet så är han jämnare och tryggare för var dag som går. Det känns HÄRLIGT!
 
Nu är mamma och pappa hemma från sin semester och även om det varit lite körigt så kommer jag sakna att vakna upp till den här morgonsynen!
Sötaste gosdjuret i sängen!

God Natt!
/ Sophie


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Team Sittupp Junior 2023

Pay and Ride på Stall Hillerstad

Team Sittupp Jubileumsåret 2023!